Idag är det tisdag och barnen ska komma hem från Dalarna där de varit med pappa Johan och sin faster och farbror över några dagar! :-)

Och som de som känner mig väl vet, så har jag en så hemsk "olycks-ångest"! :-(

Jag är ju så otroligt orolig för att det ska hända något med de som står mig närmast! Som bilolyckor, sjukdomar, dödsfall mm mm...

I mitt jobb ser man ju väldigt många tragiska livsöden, och många gånger då man pratar med patienter som har fått besked om obotlig sjukdom säger de till en:

-LOVA att du lever idag, imorgon kan vara försent! Se bara på mig, jag skulle göra såå mycket när jag blev pensionär, och nu hinner jag ingenting!

Jag tycker det är såå kloka ord! Man vet ALDRIG vad som väntar bakom hörnet!

Jag hade en väninna en gång som sa till mig:

-Lena, vet du vad det värsta som kan hända i mitt liv är?

Och jag, som är som jag är, började ju fundera på olyckor, sjukdomar mm...

- Nej, sa jag och bad henne berätta!

- Det värsta som kan hända är att min son klipper av min dotter hennes hår!

??????

Herregud, tänke jag då! HUR kan DET vara det värsta som kan hända i ens liv?? Och DÅ insåg jag också HUR olika vi verkligen blivit!

Jag brukar tänka på det ibland, speciellt då jag är så orolig som idag för att det ska hända en bilolycka, att vad SKÖNT det måste vara att "bara" (även om det för denna tjej var en stor ångest!) oroa sig för en sådan sak, det är ju bara att gömma saxarna!!! :-)

Nu ska jag och Bella ta en promenad till Coop och handla lite inför nyår! :-)