Nu har det gått drygt en vecka sedan sommarlovet slutade!

Vardagen är här, skolan och dagis har rullat igång, Romanos har börjat jobba igen. Själv är jag ledig några dagar till, och nästa vecka drar barnens aktiviteter igång!

Fullt schema nästan hela tiden! Men jag trivs ju så bra med att ha mycket att göra!  

Och än en gång funderar jag på att det enda som betyder något är att man får vara frisk och att man får må bra, allting annat klarar man på ett eller annat sätt!  

Jag har oförklarigt drabbats av hematuri (blod i urinen). 2 gånger och båda gångerna efter att ha sprungit... Har aldrig haft det tidigare. Har läst på en hel del om detta och förstått att en del kan få så just efter att ha sprungit. Dock har jag aldrig haft detta problem tidigare så oron kommer ju som ett brev på posten... Bättre blir inte att läsa att "All hematuri skall betraktas som malign tills motsatsen bevisats".

Men jag har verkligen VÄRLDENS BÄSTA husläkare (och det är inte Romanos, tror inte det är bra att ha maken som doktor  ) som inger mig ett sådant otroligt lugn. Han ordinerade lite prover (TACK än en gång Helen för hjälpen med provtagningen  ), vilka var helt normala!

Och på fredag har jag även fått tid för ultraljud njurar och buk!

I går hade vår bostadsförening kräftskiva! Så mycket kräftor fanns det att t.o.m JAG blev mätt på kräftor!! (Och DÅ är det mycket!) Kräftorna kom från Armenien!! Helt otroligt att det kan finnas så mycket kräftor där, i bergssjöarna!   

Det är verkligen roligt att få umgås med alla grannarna! Många har man inte pratat så mycket med trots att man hejar nästan varje dag!

En tjej träffade jag som det visade sig att hon också är sjuksköterska och har jobbat på Västra sjukhuset samtidigt som jag, så vi hade en hel del gemensamma bekanta! Och så bor vi grannar nu!

Jag fick även ett par nya jobberbjudanden om jag skulle vara intresserad, då hon ska börja jobba som chef för ett företag på Mälarbacken!

Dock finns inga tankar alls för mig att byta jobb då jag fullkomligt älskar mitt arbete, avdelning och framförallt mina HELT UNDERBARA kollegor!   

Har även hunnit med att ha en rejäl nackspärr i några dagar, och fortfarande har det inte släppt riktigt!

Ska dock snart träffa Pia i Vällingby för att se hur det går att köra ett Core respektive spinningpass!   

Mellan onsdag kväll och fredag förmiddag hann vi även med att åka en vända till Väddö!

Planen var att vi på torsdagsmorgonen skulle åka in till Uppsala och träffa Karin men då jag knappt kunde röra mig pga nackspärren sköt vi fram daten till senare.

För första gången denna höst eldade vi i kaminen! Så mysigt! En bastu hanns också med!  

Så var vi åter hemma i Bromma efter ett dygn på underbara Väddö!

Vi har haft det lugnt och skönt! Pysslat lite med vad som fallit oss in.

Idag jobbade hela familjen med att skotta ut lite av det grus vi beställt på uppfarten! En riktigt familjeaktivitet!  

Förra veckan när vi var på Väddö jobbade ju Romanos och Bengt-Åke tillsammans och gjöt en platta för att ställa våra soptunnor på.

Och när vi svängde in på vår avtagsväg denna gång såg vi att underbara Bengt-Åke både hade hunnit bygga OCH måla staketet som han hade satt upp runt den gjutna plattan!

Helt otroligt vilken arbetstakt! TACK Bengt-Åke för hjälpen!!!   Det blev sååå fint!!!  

En bild nedan på vårt smultronställe, taget från lilla vägen nedanför:

Har idag på morgon ÄNTLIGEN träffat Maria igen efter hela sommaren!  

Vi tog vår vanliga promenad runt Bromma kyrka!

Så roligt att uppdatera varandra om allt som hänt sedan sist!   

Även Pernilla, Marias kompis och min jobbarkompis var med och motionerade!

Nike har i natt sovit över hos Nadine, och än har jag inte träffat henne!

Tjejerna ska snart gå på Linus 7-års kalas här nere på gården och under tiden ska Romanos och jag packa in en hel del saker i bilen för en färd till Väddö! :-)

Det blir en snabb vända med bara en natt där den här gången!

Efter att Romanos och jag lämnat barnen i skolan/på dagis så åkte vi i väg till Ikea för att shoppa bla en whiteboard.

Vi hade ingen aning om att de idag släppte nya Ikea-katalogen och att man därför bjöds på en påse med diverse saker är man kom in.

Vi var där precis kl 10 och fick den sista påsen, så åtgången var stor! Eller så var det väldigt få påsar som delades ut?  

Vi kom iallafall från Ikea ca 1,5 h senare med många saker, dock inte någon whiteboard som vi åkte dit för att köpa, då de inte hade någon!

* En ny säng till mig och Romanos blev det, en vit säng med 4 stora vita lådor under. Compact living på hög nivå va?    (I dagsläget har vi ju bara madrasser på 4 lösa ben, så utrymmet under sängen är som döutrymme)

* Ett par långa tavellister, en i svart som ska sitta i vardagsrummet och en i vitt som ska sitta över Nikes säng

* Nya svarta tallrikar (stora platta, assietter och djupa tallrikar)

* Ett diskställ till Väddö

* Ett par bokstöd

* Servetter

Hade även tänkt att köpa en ny säng till Isabella, men denna var tyvärr slut. Det får bli nästa gång!

Sedan åkte vi vidare till Kista för att gå på Claes Ohlsson (japp Johan, du läste rätt  ) och köpa färgpatroner till skrivaren.

Vi passade även på att äta lunch på vår favoritrestaurang. Tänk... Man har glömt under semestern, hur det är att sitta ner bara vi 2 och äta i lugn och ro! Det blir ju inte så mycket ro med Isabella i nuläget  

Lite shopping på HM och Indiska blev det också. Några tunikor och ett skärp till mig!

Till Nike köpte vi nya långa träningsbyxor då hon ska börja träna Capoeira i höst. Man måste då ha långa träningsbyxor och en top i stoppad i byxorna. Sedan får man välja om man vill köra barfota eller med lätta tygskor, och Nike har valt att köra barfota, så inga nya skor behövs! (Tills hon ändrar sig!  )

Jag stack iväg på ett spinningpass på kvällen. Pia skulle egentligen ha följt med men blev sjuk, dock hade jag redan ställt in mig på att gå så det var bara att pallra sig iväg ändå! Och som vanligt känns det väldigt bra efteråt!  

Nu ska Romanos och jag snart se en deckare på 4an, "Luther" och därefter blir det tidigt sänggående! Har ÄNTLIGEN lyckats vända tillbaka på dygnet efter den långa ledigheten!   

Jag fick för ca ett år sedan reda på att jag har hypothyreos, underfunktion i sköldkörteln.

De mest framträdande symtom som jag hade var att jag blev totalt orkeslös, fick mjölksyra i benen av att gå upp för en kort trappa, frös samt var jättetrött och även fast jag sov 10 h / natt var jag alltid totalt död när det var dags att gå upp!

Men det absolut värsta symtomet var att jag blev totalt nere, som en verklig depression där jag grät för allt och tyckte att ingenting hade något värde.

Jag tyckte att det inte fanns någonting att leva för längre! Och jag trodde verkligen på allvar att jag fått en riktig depression eller gått in i väggen (av vad kunde jag dock inte förstå eftersom jag var hemma och inte gjorde speciellt mycket då!).  

Jag sa på allvar tillslut till Romanos att jag måste lägga in mig för att få behandling! Dagen efter TVINGADE han iväg mig till jobbet för att mina kära kollegor skulle få sticka mig och ta lite thyreoideaprover på mig.

JAG var ju självklart helt övertygad om att mina symtom inte berodde på något sådant "enkelt", men OJ vad fel jag hade!

Svaret var tydligt, jag blev insatt på Levaxin och inom en vecka hade det vänt! Det var verkligen en HELT OTROLIG känsla att få tillbaka sin energi, att känna sig så glad som jag brukar vara, att bara vilja göra 1000 saker samtidigt!  

Efter någon månad blev jag sämre igen fast med andra symptom! Hjärtklappning och att inte tåla någon stress blev dessa symtom.

Nya prover av kära kollegor togs som visade att jag var översubstituerad med Levaxin (alltså att jag ätit för mycket trots att dosen jag åt var väldigt liten).

Minskade dosen, blev jättebra igen men så började allt om fast jag fick mina första symptom igen, även om de inte blev lika kraftiga denna gång, för nu började jag förstå vad det handlade om, så jag sprang direkt och tog nya prover. Och SJÄLVKLART hade thyreoideavärdet gått upp och var nu högre än det jag "började" på från början.

Ökade dosen Levaxin och vad hände? Jo, idag är jag helt övertygad om att jag återigen är översubstituerad! Ingen stresstålighet, mycket värmekänslig och hjärtklappning ibland.

Jag verkar reagera otroligt lätt på minsta lilla dos med Levaxin och det känns som en omöjlighet att hitta rätt dos.

Romanos handledare på vårdcentralen har dock sagt att det kommer ta tid men att det tillslut kommer att lyckas att ställa in mig på rätt dos, så jag litar på det!

Han frågade dessutom Romanos om jag hade något hormonellt som påverkade mitt TSH eftersom det svängde så.

Och det har jag! Det har visat sig för någon månad sedan att jag har PCO (polycystiska ovarier) vilket innebär att man har väldigt många äggblåsor på sina äggstockar och att det föreligger en obalans i hormonerna. Man har ett överskott på testosteron.

Detta leder i sin tur till att förutom att jag verkar vara extremt känslig för Levaxindosändringar har jag även hormonell på verkan som gör att det blir ännu mer svårinställt!

Men skam den som ger sig!     Nya prover skall tas och därefter skall dosen justeras igen om det behövs!

Och PCO:n brukar förbättras när man närmar sig klimakteriet, så det är ju inte så lång tid kvar  

Idag har Clara och barnen varit här och fikat. Clara berättade för mig att hon anmält sig till en kurs i mindfullness i höst på Stockholms folkhögskola, och hon tyckte att det skulle vara en jättebra kurs för mig också, så nu har även jag anmält mig!

10  måndagkvällar i höst ska Clara och jag gå på kursen! Det ska bli såå roligt och intressant!!  

Imorgon är det dags för skol- och dagisstart efter det långa sommarlovet!

Nike längtar, Theodor vill ha längre sommarlov och jag längtar efter att Isabella ska få börja!   Hon är verkligen inte lätt att ha att göra med i dagsläget då hon trotsar för ALLT! Hon skriker NEJ NEJ NEEEEEEJ till allt och kastar sig på golvet!  

När Theodor var i samma period funkade det verkligen jättebra med dagis, han var jätteglad och lekte hela dagarna med kompisarna, så jag hoppas att Isabella gör likadant!   

Ikväll har jag tagit T-banan in till stan för att möta upp Johan och barnen vid Zinkensdamm där starten och målet för Midnattsloppet var. Nike skulle springa minimilen och Theodor lilla midnattsloppet.

Clara och jag hade bestämt att vi skulle hämta hem barnen (Emil och Arvid sprang också) efter deras lopp (Johan och Tomas skulle springa stora midnattsloppet)

En jätterolig överraskning när jag kom dit var att även Lena 1 (barnens farmor) var där!!  

Nike sprang först tillsammans med Emil (Arvid var med som stöd)

Efter Nikes lopp var det dags för lite mat innan det var Theodors tur att springa. Nike ville ha en korv med mos, så hon fick äta före oss andra, som därefter gick in på en närliggande Italiensk restaurang!  

Theodor och Arvid sprang mini-Midnattsloppet på 2 km!

Efter att barnen sprungit klart tog vi T-banan och tvärbanan till Alvik där Clara hade ställt bilen. Jag och barnen fortsatte till Brommaplan och tog bussen sista biten hem.

En jättetrevlig dag och mycket roligt att stå i hejarklacken!                 

Både förrådet och lekstugan står nu uppställda på Väddö!  

Förrådet är målat med gult en gång och skall målas en gång till. Därefter skall dörrar och fönster målas vita.

En ramp skall byggas vid dubbledörrarna för vagnar, gräsklippare mm samt en trappa vid enkeldörren.

Lekstugan är målad en gång med gult förutom dem nedersta plankorna som är oljade med speicalolja innan målning skall ske. Självklart skall dörrar och fönster målas vita även här.

Vi har tänkt bygga en liten minialtan utanför stugan! Detta hinns dock nog inte med i år!

Idag stod det en artikel i Aftonbladet om alkometrar som inte fungerar.

"Lätt att bli blåst på alkometern. 7 av 9 mätare får underkänt"

För några år sedan när jag var i fjällen så hade jag kompis som hade köpt marknadens bästa alkometer (enligt affären).

Vi hade druckit Bailys innan maten (och inte små!) samt minst ett par glas vin till maten och jag ville gärna prova att blåsa i en alkometer då jag aldrig testat det.

Sagt och gjort, jag blåste och resultatet blev.... 0,0 promille?!?

Sällan dricker jag likörer och ännu mera sällan blandar jag likörer med vin, men den här mätaren vidhöll att jag var helt nykter!

Bara för att jag ville se när den fick utslag drack jag lite mer, men jag lyckades aldrig få upp promillehalten på mätaren!

Johan som hade druckit whiskey också kom upp i 0,1 promille om jag inte minns fel!

Så testet i Aftonbladet verkar stämma bra!

Slutklämmen i artikeln är : 

Det är klart olämpligt att sälja de här. Kvaliteten är så låg att man ändå kan åka fast för rattfylla.

Att skylla på mätaren funkar inte om polisen är framme.

Privata alkometrar har inget bevisvärde

Dock är detta en sak som jag absolut inte förstår, då jag själv ALDRIG skulle komma på tanken att dricka ens en droppe om jag ska ut och köra bil!!!

Jag vet att det är många som tänker att man förbränner si och så mycket alkohol under si och så lång tid att man kan dricka ett glas eller två om man ska köra senare på kvällen, men det skulle ALDRIG falla mig in!!!!

Har man så svårt att avstå från alkohol att man inte kan hålla sig borta även om man ska köra samma dag eller avstå från att hälla i sig sprit om man ska köra dagen efter kanske man inte bör dricka alls?  

http://www.aftonbladet.se/pryl/article7558659.ab