Igår var vi bjudna på en dags förtidigt födelsedagsfika hos min pappa / barnens morfar och Marita!
Lika trevligt som alltid att ses!

Theo och Nike är ju i Funäsdalen den här veckan med farmor Lena, farbror Hans och kusinerna Astrid och Greta!
Självklart skulle faster Jenny varit med också men tyvärr blev det lite ändrade planer! :(

Jag och "småttingarna" åker ut på ett litet miniäventyr idag medan Romanos är hemma och håller ställningarna! :)

Många kramar alla fina vänner!

I helgen var vi bjudna på finaste kusinerna Astrid och Gretas kalas! Astrid fyllde 4 år och Greta fyllde 6 år! Som alltid lika trevligt att få träffas!

Tack för ett jättetrevligt kalas!

Vilken månad det har varit!   

Efter ett tungt pass på jobbet fick jag så fruktansvärt ont i ländryggen att jag inte kunde ta mig upp ur sängen nästa morgon. Gissade på ryggskott. Med många olika sorters smärtstillande kunde jag såsmåningom åtminstone göra det vanliga som tex att lyfta Emilio, men bara i mycket långsam takt.

Värken höll i sig i en vecka och då skrev Romanos en magnetröntgenremiss för att vi skulle se att det inte var något diskbråck eller liknande (som ju ofta kan dyka upp efter 40...).

Dagen efter jobbade jag och min pappa ringde bara för att höra hur allt var. Allt var jättebra.... tills sekunden efter att vi lagt på och jag såg att mitt röntgensvar hade kommit! (Ja, jag har lov av min husläkare att läsa min egen journal).

I svaret stod att det var inga kotkompressioner eller diskbråck men däremot att "resonansen i benmärgen inte var normal".... Det sa mig ingenting, men slutordet i svaret på remissen var : Benmärgssjukdom?

DÅ blev jag alldeles iskall och kastade  mig på telefonen och ringde till Romanos som en liten stund tidigare sett svaret och blivit lika iskall han också.

Han hade hunnit ringa till röntgenläkearen som svarat på remissen och frågat vad hon menade med benmärgssjukdom. Hon sa bara att det borde utredas. Efter ett långt samtal utan några svar hade hon lyckats säga att det kunde vara Myelom eller Lymfom eller MS eller metastaser.....

Världen försvann! Jag rusade ut till mina fina vänner Christa och Sari och i panik berättade vad som hänt och att jag måste rusa ner på vårdcentralen för att ta prover! ('Tänk vilken tur att det är så nära, bara en trappa ner) Romanos hade ordinerat varenda prov som går tror jag och det blev många rör med blod.

Dagen förlöpte som i ett vacum men på eftermiddagen kom svar på 3 A-4 sidor och det ENDA provet som var något avvikande av alla var Natrium (salthalt) vilket är lite ironiskt eftersom jag är känd för att salta så mycket på maten! ALLA andra prover var helt inom referensvärdet.

Romanos hade även tagit några specialprover med bla M-komponent som kan visa på bla Myelom, och de tog några dagar att få svar på än de första. 

Men efter några dagar kom även de och det fanns ingenting som avvikte ett dugg.

Jag berättade allt det här för finaste Mona som jag yogar med och då säger hon att hon kan be en av sina överläkare på jobbet (hon jobbar också på röntgen) att kolla på bilderna om jag gav min tillåtelse. Det gjorde jag ju självklart jättegärna! 

Dagen efter ringer hon och säger att läkaren har granskat bilderna och han ser också det där med resonansen men kan inte förstå hur den första läkaren kan ha uttryckt sig som hon gjort med alla sjukdomar. Troligtvis är det medfött och kan även uppstå om man har lite lågt Natrium...... Inget som helst farligt!

Från att jag börjat planera för cellgiftsbehandlingar mm till att fatta att det inte var något alls! Det tog tid och kraft. Jag sov och sov och sov.......Sedan tillbringade vi helgen på underbara Väddis och bara kopplade av, bastade, eldade i kaminen och pratade och umgicks!  Men NU har det sjunkit in tror jag!

Och det finns en fördel med det här iaf! Jag har i hela mitt liv sagt att jag inte kan stå långa stunder för att mina ben domnar bort och jag får jättesmärtor i ländryggen. När vi fick nya skrivbord på jobbet och man sa att nu skulle man börja stå och jobba undrade jag verkligen om jag skulle kunna klara det! (jag kan springa, gå, ligga, sitta hur länge som helst men inte stå). Här är nog förklaringen till det! Så något svar fick jag ju iaf!   

Det är en sådan kontrast att ställa om sig från att vara så sjuk till att vara frisk (vad man nu vet).... Men UNDERBART att få en andra chans!   

Idag har vi däremot en annan sjukling här hemma med hög feber, hosta och ont i magen. Vår lilla Bella!   

Hon har iallafall sällskap av Turbo som nog känner sig lite sympatisjuk (eller bara ser ytterligare en chans att lata sig   ) 

Och det där uttrycket Vabruari stämmer varje år! Och varje år känner jag att man egentligen borde ta tjänstledigt eller så för det känns nästan inte som någon ide att boka upp sig på jobb eftersom det blir så mycket VAB...

Så började vårt februari här i familjen. Nu hoppas vi året fortsätter vidare i lugnare tempo!

Ha en underbar dag alla mina fina vänner!!       

Den första dagen på 2016 firade vi med Hans, Jenny och barnen som kom och hälsade på oss på Väddö.

Skola, jobb och fritidsaktiviteter har flutit på som vanligt under terminerna.

Även Engelen där vårt favoritband "Keep it up" har besökts ett anfal gånger!

Theo hade praktik 2 veckor på Vårdcentralen där Romanos jobbar och det verkar som att hans intresse att plugga till något inom vården växte sig stort där!

Sportlovet tillbringade vi på underbara Väddis, påsklovet i Tyskland.

Sommaren gick som vanligt i rasande tempo! 2 veckor på Cypern, 1 vecka i Tyskland samt några somriga veckor på Väddis! Theo hann även med en veckas scoutläger.

Efter sommarlovets slut började Nike högstadiet i ny skola! Stora tjejen!

Under hösten åkte jag och de tre äldsta barnen på en weekendresa till Ullared där vi bodde på hotell och shoppade!
På hemvägen fick vi äntligen träffa familjen Bengtsson och familjen Bengtsson / Niklasson igen!

Theo och jag gjorde vår årliga skaldjurskryssning med Birka!

Utöver detta har vi renoverat både Nike och Theos rum. Även golvet i vardagsrummet fick sig ett lyft med lite ny färg!

Vi avslutade 2016 på Väddis, dock bara lilla familjen då Theo och Nike var med Johan.

Mycket glädje har det varit men även ett av de sorgligaste åren på länge med många vänner som fått allvarliga sjukdomar och två av de finaste personer som vi kände finns inte längre kvar förutom i våra tankar!

Finaste Lennart och Finaste Eva.
Grillfesterna som vi planerat tar vi igen stort när vi ses igen! Vila i ro våra fina!

Nu har 2017 börjat, och det med mycket lugna dagar på Väddis med bastubad, snölek, eldning i kaminen och lite deckare på TV.

God Fortsättning våra fina vänner!

Och Nike är VÄLDIGT besviken att hon missade tomten! ?

Men Emilio har lovat henne att hon får träffa tomten nästa jul istället! ?

Den riktiga julaftonskvällen (vi firade ju 22/12) tillbringade jag på jobbet! Massor att göra så timmarna bara rusade iväg.

Veckan som gått har jag och småttingarna bara varit hemma. Zimba har varit här ett par dagar.

Romanos jobbar idag och är sedan ledig en vecka.

Ha ett riktigt gott slut på detta år och en fantastisk början på nästa år nu mina fina vänner! ??????

Eftersom stora barnen firar jul med Johan i år har vi en liten egen julafton idag!
Morfar Matti och Marita kom och firade lite med oss!

Nu väntar vi på Theo och Romanos innan firandet fortsätter!

Denna vecka har Emilio endast gått en dag pa dagis innan det var dags för honom att bli sjuk. 40 graders feber som nu övergått till hosta! 

Jag har Vabbat 2 dagar denna vecka men hoppas på att lillen ska vara frisk till nästa vecka då det åter är dags för jobb för mig. 

Idag har vi varit hos en fotograf och tagit gruppbild på alla 4 barnen. En så duktig fotgraf (Eva) som verkligen lyckades med att fånga alla 4 vildingar på samma bild!    (Jag själv lyckades ju inte ens fånga Emilio och en DOCKA på Romanos arm för några år sedan, Emilio var för rörlig!   )

Efter fotografbesöket körde jag Nike och Bella till Bromma blocks där de gick omkring några timmar medan jag pluggade. De passade på att äta lunch och fika där samt köpa present till Isabellas kompis som hon ska på kalas hos imorgon.

I kväll blir det paj med rödbetor och fetaost och sedan fortsättning på en ny deckarserie som vi börjat kolla på. 

Isabella är hos sin kompis Nelia i porten bredvid. Hon är bara här på helgerna så då passar de på att umgås intensivt.   

Min och Romanos fine vän och arbetskamrat som vi känt i över 10 år har gått bort för ett par veckor sedan. Många tankar och mycket känslor... Vi jobbade många många nätter tillsammans och jag drömmer om att jag kommer till jobbet för att jobba och han sitter på sin vanliga stol för att ta emot kvällsrapporten som att ingenting har hänt! SÅÅÅ svårt att ta in och förstå att det inte är sant! Att vi aldrig mer ska kunna ha våra låååånga diskussioner om allt och inget, de diskussioner som våra arbetskamrater blev så trötta på att så fort vi började prata om något sa de:

-Nej, nu börjar ni igen. Nu gör jag något annat!    

Många kramar på er mina fina vänner och ta hand om er och varandra! Lev livet VARJE sekund!       

Jag älskar verkligen hösten och alla dess underbara färger!

I helgen som var var det dags att åka nedåt i landet för att Nike skulle få utnyttja sin resa till Ullared som hon fick i födelsedagspresent. Vi åkte på fredagseftermiddagen. Sträckkörde ner till Värnamo där vi åt middag på Mc D! Fortsatte sedan vidare drygt 10 mil till Ullared. 

Vi bodde på det nya hotellet där som heter Gkås och det var helt fantastiskt trevligt och fräscht!

2 nätter bodde vi där. Vi handlade i stort sett hela lördagen i omgångar med alla andra 1000-tals kunder som också var där!    Nike är mycket noga med att tala om för alla att mamman handlade mest trots att det var hennes födelsedagspresent!   

Isabella fick ÄNTLIGEN en one-piece-dräkt som hon önskat sig i några år!

Isabella köpte även en Smiley-kudde som hon är stolt över!

Och även om det inte är speciellt nyttigt för plånboken att gå på Gekås så verkar man få ganska bra motion!   

På söndagen packade vi in allt i bilen och Theo hade ett önskemål att vi skulle åka ner till Varberg (endast ett par mil dit från Ullared) och titta på Eva och Lasses hus (Johans faster och farbror) samt titta på stranden vid havet så det gjorde vi innan vi påbörjade vår resa hemåt.

Vi stannade i Jönköping där vi fikade med Eva och Lasse som var där för att passa barnbarnen Alicia, Wille och lilla Abbe! Det är så häftigt med Alicia och Isabella för de tar vid där de slutade senast, och denna gången var det över 2 år sedan senast men ändå är det som att de sågs igår!       

Därefter åkte vi ett par mil uppåt mot Habo dit Åsa och Matz höll på att flytta in i sitt alldeles nya hus! Såå UNDERBART fint och så kul att få träffas! Tiden går så fort men nu ska det inte gå lika lång tid tills nästa gång! 

Vi pratade någon timme innan vi fortsatte resan hemåt mot Bromma! Sträckkörde sedan så vi var hemma runt kl 21. Det var en glad Emilio som kom springandes för att möta oss!   (En glad Romanos också förstås!)

Tog ett par dagaar att packa upp alla inköp!

I veckan kom även finaste Lina över med 3 fulla Ikea-kassar med kläder till Isabella och Emilio! Förstår ni lyckan när Isabella ser att hon fått EN TILL One-pice-dräkt?!    Nu har hon 2 och har de jämt på sig hemma!

Vår fina Musse har hunnit med att fylla hela 6 år också sedan senaste inlägget!

Sedan har Theo och jag hunnit med att träffa Helen och Jenny på restaurang Mandarin igår för att äta lite sushi! Så billigt och fantastisk god mat och trevligt sällskap!   

Nu ska jag hämta lillen på dagis! Han har börjat med att inte vilja gå hem utan vill att jag ska stanna så vi ska leka där! Underbart att det är så tycker jag! Det tog ju drygt 1 år att få honom att vilja gå dit så det här med att han inte vill gå hem nu känns fantastiskt bra!

Ha en jättetrevlig helg mina fina fina vänner!